År: 2018

När krisen kommer tvingas branschaktörer till förändring för att överleva.
Inom bygg identifieras ofta produktivitet som central punkt. För att överleva krisen måste vi öka produktiviteten och branschens förändringsoptimister är överens om att potentialen är enorm.

Men hur har vi presterat historiskt? Och varför?

Läs om mina tankar kring produktivitetsutveckling i byggbranschen i det senaste numret av Byggindustrin eller på länken nedan:

https://lnkd.in/dxb5z4b

Som vanligt tar jag väldigt gärna emot er feedback på min text!

Bilden är från min eftermiddagspromenad i centrala Stockholm. Känslan är att det för närvarande knappt finns någon vy i stan där du kan kolla upp mot himlen utan att se en byggkran.

Jag gillar när det är så. Mitt hjärta slår lite hårdare då. Byggbranschen är min hemmaplan.

Vi samhällsbyggare har fått ett otroligt stort förtroende och med det följer även ett lika stort ansvar.

Därför gör det ont i mig när jag ser att alla dessa byggkranar bara står still den största delen av dygnet. En byggkran används i snitt strax under 25% av veckans 168 timmar. VARFÖR?

Vi kan med ganska små medel öka det procenttalet till mellan 50-65%.
Allt som behövs för detta finns ju redan på arbetsplatserna.

Det handlar egentligen bara om ett förändrat arbetsschema. Eller snarare, nya normer och tankesätt.

En dag kommer vi att vara där. Och de som är först kommer springa ifrån sina branschkollegor.

Ps. Om ni har missat mitt SENSOMMARPRAT där jag pratar om mina år i byggbranschen, de utmaningar vi står inför och hur vi på ett bra sätt kan hantera dessa så hittar ni det på länken nedan. Ds.

https://lnkd.in/dYCsi67

Förra veckan släppte jag ett sensommarprat där jag berättar om mina år i byggbranschen, vilka utmaningar vi står inför och hur vi på ett bra sätt kan hantera dessa.

Ni som följt mig här på Linkedin under hashtag#nimasvardag vet att byggbranschen är speciell för mig. Många gånger under inspelningen kom jag på mig själv ibland stå upp och gestikulera mot datorn samtidigt som jag pratade. Det finns så himla mycket spännande som väntar.

Och de som realiserar potentialen först kommer att springa ifrån sina konkurrenter.

Sensommarpratet är uppdelat i två avsnitt på ca 20 min vardera.
Hoppas ni går in och lyssnar och tar kontakt om ni hör något ni gillar eller vill diskutera.

Även fast jag lämnade min tjänst på Veidekke Sverige i somras är tanken att hashtag#nimasvardag ska fortsätta under hösten. Om än kanske i något annorlunda format.

SENSOMMARPRATET HITTAR NI PÅ LÄNKEN:
https://lnkd.in/dYCsi67

Ps. På bilden kan ni se hur armarna är uppe och viftar – ”BYGGBRANSCHEN, VÅGA TA MÖJLIGHETEN!” Ds.

#framtidensbyggbransch

SENSOMMARPRAT OM BYGGBRANSCHEN!

Nu kan ni lyssna på mig prata om mina år i byggbranschen. Jag tar med er på en resa där vi bl.a. går in på de utmaningar byggandet står inför och hur vi på ett bra sätt kan hantera dessa.

Mina första sju år inom branschen har varit väldigt spännande och när jag tänker på fortsättningen har jag ibland svårt att sitta still – det finns ju så himla mycket spännande som väntar!

Avsnittet är uppdelat i två delar och ni kommer till spellistan genom att klicka på länken:
https://lnkd.in/dYCsi67

Hoppas ni går in och lyssnar och tar kontakt om ni hör något ni gillar eller vill diskutera.

#nimasvardag

Här ett citat från avsnittet:

”Jag hade varit byggbranschen i fem år. Fem år. De personer jag ville påverka hade över 20 år i bagaget. Jag var ofta yngst i rummet och jag visste att om vi hela tiden skulle gå efter antal år i branschen så skulle jag aldrig bli hörd. Om jag ville nå fram skulle jag behöva starka case och behöva kämpa hårdare än alla andra för att lyckas. Så hur bygger man ett starkt case?”

NÄSTA KAPITEL!

Jag har sagt upp mig.

Jag drivs av ständiga förbättringar och att med faktabaserade underlag hitta rätt väg för att bli ledande. Att med en säkerställd nulägesbild hitta nya sätt för att med rejäla kliv marschera in i framtiden är ett genuint driv inom mig. En passion.

Tekniken och kompetensen runt omkring oss blir vassare för varje dag, och att i ett sådant läge välja att göra som vi alltid gjort är i mina ögon samma sak som att kasta bort fantastiska möjligheter.

Att utmana det okända är också anledningen till mitt beslut att lämna tryggheten hos min nuvarande arbetsgivare. Det har varit en fantastisk tid men jag ser fram emot att utmana mig själv för att se hur ett miljöombyte kan bidra till att ytterligare elda på mitt driv samt hitta nya tillämpningsområden för min kompetens.

Vad som händer i höst återstår att se. Till att börja med kommer jag att unna mig lite längre semester.

Vad gör jag om dagarna?

Är på konferens med det gäng som i det dagliga arbetar som stödfunktioner på enheten för Veidekke Sveriges bostadsproduktion i Stockholm.

En av dagens första övningar var att alla under fem minuter fick berätta vad de gör om dagarna. Detta kopplade vi sedan ihop med förväntningar från våra projekt samt från centralt håll inom företaget (vi har samlat in feedback inför konferensen som presenterades först efter att alla fått berätta).

Bästa beskrivningen av mina egna dagar är att jag arbetar med utveckling. Det kanske inte är så specifikt och detaljerat som många som frågar hade önskat men det är sanningen. Det finns en otrolig variation mellan mina arbetsuppgifter och det kan skilja en hel del mellan dagar, t.o.m. mellan för- och eftermiddag.

Hur ser vårt nuläge ut? Vart ska vi? Vilka hinder ser vi? Vilka resurser har vi? Vad kan vi vidta för actions?
Det är min uppgift att göra förarbetet för att sedan tillsammans med mina medarbetare svara på dessa frågor och när vi bestämt väg även vara med och aktivt både delta och bidra.

Det kan vara i bakgrunden, det kan vara längst fram i ledet – båda har sin charm.